Saxenborgs historia

Från fattigstuga till kursgård

Huset är byggt 1879 vid Pärlby på andra sidan sjön för att fungera som socknens fattigstuga. Vid sekelskiftet bodde 150 personer i byggnaden, som då var inredd i två våningar.

1912 beslutades att man skulle bygga ett nytt och modernt ålderdomshem. Det är den byggnaden som fortfarande ligger i Pärlby och som därefter fungerat både som mentalsjukhus och flyktingförläggning.

Den gamla fattigstugan såldes till riksdagsman Jansson i Saxhyttan och han lät flytta byggnaden stock för stock över isen till dess nuvarande plats.

På sin nya plats renoverades byggnaden och användes som turisthotell fram till 1927, då den köptes av Stiftelsen Jacques och Galathée Lamms vilohem.
Här skulle man mot en låg avgift bereda tillfälle för bildade personer som ägnat sig åt uttröttande och uppslitande arbete, en tids vila och rekreation. Det kunde vara vetenskapsmän, officerare, ämbetsmän, ingenjörer, lärare, lärarinnor och kontorister m. fl. både män och kvinnor från Stockholm som inte hade allt för bra ekonomi, man kunde stanna på Saxenborg i 4-6 veckor.
För att locka dessa överansträngda, mindre bemedlade stockholmare att komma till Saxenborg berättade man i en broschyr att
Automobil finnes för avhämtning av resande, ävensom roddbåt. Man tog inte emot personer med smittsamma eller för hemtrevnaden störande sjukdomar.

1955 hade vilohemsverksamheten avvecklats och Saxenborg hade stått tomt några år. I december samma år köptes Saxenborg av NTO och i mars 1956 flyttade man in.
Stig Kroon blev Saxenborgs första föreståndare och sitter fortfarande kvar i Saxenborgs styrelse.

Redan från början ställde frivilliga medlemmar upp på arbetsveckor för att tillsammans med avlönade hantverkare rusta upp Saxenborg. Man samlade in pengar på olika sätt för att bekosta renoveringarna och i början av november 1959 kunde den festliga invigningen av Saxenborg ske efter en omfattande ombyggnad.

1969 inleddes byggandet av Ljusgården och byggnaden invigdes 1 maj 1970.

Kursgården Saxenborg hade tidigt en stor betydelse för kulturverksamheten i bygden och den lokala NTO-föreningen fick ett rejält uppsving i verksamheten.

En viktig förutsättning för Saxenborg är Saxenborgsvännerna de stödjer verksamheten både genom arbetsinsatser och ekonomiskt. Vännerna har bidragit med belopp som gjort det möjligt att renovera och investera.